Hade en riktigt tung dag i onsdags då jag flera gånger på jobbet var tvungen att anstränga mig för att hålla tillbaka tårarna. Därför var gårdagen i Stockholm extra välbehövlig. Att i sakta mak strosa omkring med höggravid vän. Att få en present som värmer ända längst in i hjärteroten. Att äta tre av tre måltider ute. Att snabbt träffa en vän för parfymöverlämning, terapi och kram. Att strosa själv längs Götgatan och känna att hjärtat längtar till Stockholm. Att återigen dricka vin med tisdagsklubben och känna att allt på något sätt är som det alltid har varit. På ett bra sätt. Att få dela alla tankar och känslor med människor som står mig nära.

Det är viktigt. Och fint. Och jag är tacksam för allt jag har i mitt liv.