♥ lurade ut mig på en springtur. Eller spring och spring...en sengångare hade lätt kunnat krypa förbi mig på högerflanken. Är nog i mitt livs kassaste form. Och med tanke på att jag aldrig någonsin har tyckt att löpning är kul trots att jag varit vältränad kan ni kanske tänka er hur kul jag tyckte att det var.

Är dock väldigt nöjd med att jag tog mig ut. Och med tanke på att jag i något svagt ögonblick lovat att ställa upp i midnattsloppet i höst verkar det som att jag kommer att få stå ut med många fler löprundor framöver.

På tal om träning så behöver jag nya träningsskor, och de snarast. Har inga att ha på mig på gymmet och nu jävlar är det dags att komma igång med mer än iphoneträningen [som i och för sig går väldigt bra].

Funderar på dessa

Bild: Stadium

I-phoneträningen fortsätter. Jag som är en sucker för att se utveckling på papper älskar att det finns grafer och loggar på hur träningen går framåt. Är inne på vecka tre av 100-pushups, och på vecka två av 200-squats och 200-situps. Senaste passet blev det sammanlagt 75 armhävningar, 105 situps och 79 squats.

Det känns kul att se vad jag klarar av plus att det känns som ett bra komplement till träning på gym de dagar jag jobbar mastodontpass och inte hinner dit.




Enda nackdelen är att jag efter armhävningarna förvandlas till en röd gråtande gris som måste ligga och återhämta mig på golvet en stund. Händer varje gång.

"Det är så härligt att springa. Bara du kommer över tröskeln så är det en underbar känsla."

Nej! Det är inte härligt. Har aldrig varit härligt. Kommer troligtvis aldrig att bli härligt.

I perioder av mitt liv har jag försökt mig på att springa. Alltid med samma resultat. Jag känner mig tung. Klumpig. I kass form. Oavsett hur mycket jag har tränat andra konditionsformer innan känner jag mig som Elefantmannen som endast med nöd och näppe orkar förflytta sig framåt. 

"Att springa, det är som meditation."

Det däremot kan jag hålla med om. Enda gången jag provat på meditation var nämligen min första och enda impuls att fort som fan springa därifrån.  

Eftersom jag legat på latsidan vad gäller träning sen innan jul skaffade jag mig ett par iphone-apps som jag tänkte skulle kirra biffen. 100-pushups och 200 situps närmare bestämt. I förrgår kickade jag igång med armhävningarna och tyvärr måste jag säga att jag är besviken. Jag trodde att telefonen skulle sköta allt. Det är i alla fall vad jag har hört att "med en iphone behöver du inte göra någonting alls själv nuförtiden". Nu har jag världens träningsvärk och måste dessutom göra mitt dag2program redan nu. Det värsta är att jag inte vågar fuska nu heller för jag har även hört att iphone ser allt jag gör.