Är en rastlös själ. I en rastlös kropp. Sitter jag still för länge får jag krupp. Det kryper överallt. Myror gånger tusen. Det värsta är att jag dessutom blir på sjukt dåligt humör tills jag gör någon form av fysisk aktivitet. Det är nämligen det enda som hjälper mot myrorna. Som en gammal bekant brukar säga; "spring några varv runt huset".

På grund av denna åkomma är jag väldigt glad att jag har ett jobb där jag rör mig ganska mycket. Enligt en stegräknare jag hade på mig en dag var jag, på enbart jobbtimmarna, uppe i 11 000 steg. När jag kommer hem är jag därför behagligt (eller obehagligt beroende på om värken i ryggen eller axlarna är alltför påtaglig) trött i kroppen och kan därför slappna av en stund i soffan utan att det börjar krypa alltför fort.

Har funderat mycket på hur jag skulle klara av ett kontorsjobb. Mikropauserna skulle troligtvis bli väldigt många under en dag. "Jag ska bara gå till kaffeautomaten, eller kopiatorn eller vad det nu skulle kunna vara". Det är så jag har klarat av plugget. Med många små pauser.

Det värsta var när man inte fick bestämma själv. Kommer ihåg myrorna i benen minuterna innan rasten i grundskolan. Undra på att jag på universitetet upptäckte att föreläsningar inte riktigt var min grej.

♥Nu kryper det igen...måste...bort....nu...