Jag är påväg hem från skolan. Går kanske i sjunde klass. Bussen har precis släppt av oss i den lilla byn. Då plötsligt slocknar alla gatulysen och det blir kolmörkt. Med skräckblandad förtjusning inser vi att vi måste ta oss hem till våra hus i becksvart mörker. Eftersom vi på den tiden inte hade mobiltelefoner att lysa med, eller var förutseende nog att ha med oss ficklampor fick vi gissa oss vägen fram. Tur att det inte var långt. Och tur att en bil kom och lyste upp en liten bit av vägen.

Året är 2003. Befinner mig på en konsert med Coldplay på Earl's Court i London. Har suttit hela konserten och väntat på rysningar som inte kommit. Då hör jag första tonerna av "Clocks" och kroppen blir till en enda stor rysning. Eufori.

För att få lite blogginspiration tänker jag från och med nu göra som Emma och följa detta. I alla fall de dagar jag bloggar.

Dagens tema är "min bästa vän" vilket jag har utökat till mina bästa vänner. För jag har ett gäng, som i olika skeenden i livet står och har stått mig olika nära. Men jag vet att de finns där. Alltid. Några som dessutom betyder otroligt mycket för mig är min bloggmafia. Ni finns också alltid där. Och i mitt hjärta.

♥

Har jag kommit igång med träningen. Det är roligt igen och jag längtar efter varje pass. Att jag dessutom fick en otrolig adrenalinkick på ett spinningpass förra veckan gör inte saken sämre.

Har jag kokat palt. Visserligen från en fuskpåse med paltmix men ändå, gott var det.

Har jag köpt de första julklapparna och haft ett samtal med tomten angående mina egna chanser. Det ser bra ut. Han meddelar att jag som vanligt har varit väldigt snäll♥

Har jag efter ett par veckors letande köpt en klarröd halsduk.

Har jag besökt Ullared och träffat bästa Nettan. Det var lagom knökfullt med folk och jag gjorde en del fynd. Hade jag inte åkt buss hem hade dock kassen blivit dubbelt så stor.

Har jag andats in målarfärg och slipdamm. Jag hoppas att renoveringen from hell lider mot sitt slut snart.

Har jag bokat tåg och flyg till mina resor mot norr i december. Julafton kommer dock i vanlig ordning att spenderas på jobbet.

Pannkaksos + nytvättat hår = dålig kombination

Alltså fy fan vad jag är otränad. Måste nästan skratta åt misären för jag har aldrig varit såhär långt nere i skiten tror jag. Inte vad jag kommer ihåg i alla fall. Nu inser jag dessutom hur vältränad jag faktiskt har varit förut, men jag har tagit det som en självklarhet.

Hur som helst känns det så otroligt kul att vara tillbaka på gammgymmet. Först var det nästan lite jobbigt eftersom det påminde mig om en speciell tid för några år sedan då jag och en kompis tränade mycket tillsammans. Men...kickarna jag får av att gå på ett riktigt bra pass är oslagbara så jag ångrar inte bytet för fem öre.

Sen var jag ju självklart tvungen att träningsshoppa lite. Eftersom jag blivit fet blev det ett par nya träningsbyxor, och eftersom jag blivit korthårig blev det några fina hårband.

I somras kastade jag bokstavligt talat 1335:- i sjön när jag köpte en biljett till Hultsfredsfestivalen. Besvikelsen över att festivalen inte skulle gå av stapeln var givetsvis störst, men det blev ytterligare ett slag i magen då Rockparty meddelade att de ansökt om konkurs och att ingen som köpt en biljett skulle få sina pengar tillbaka. I min värld är 1335:- mycket pengar, därför bestämde jag mig i somras för att göra vad som stod i min makt för att få dem tillbaka. Eftersom jag hade läst i en tidningsartikel att det fanns en chans att man kunde få sina pengar tillbaka om man hade betalat sin biljett med kort, tog jag alla mina uppgifter till banken för att göra en så kallad "kortreklamation". Processen drog ut en hel del på tiden, men för ungefär en vecka sedan fick jag veta att jag skulle få mina pengar tillbaka. Det kändes riktigt bra, framförallt i plånboken men även i hjärtat. Att det faktiskt går att få utdelning ibland, bara man försöker.

Så alla ni som liksom jag gjort ett värdelöst köp. Kontakta er bank så kanske även ni kan få hjälp.

Under cirka två år har jag haft gymkort på "Friskis och Svettis". Under cirka två år har min träning gått från att vara nästan på topp till att knappt träna alls. Jag som alltid älskat gruppträning som box, core och fys har under dessa år på friskis inte provat ett enda pass som jag tyckt varit riktigt bra. Det har stört mig otroligt mycket att standarden på instruktörerna är så låg och att varenda jäkla pass innehåller gympa. Jag hatar gympa. Vill jag träna mage och rygg så vill jag träna mage och rygg. Inte hoppa och skutta runt i ring.

Idag är det premiärdags för nygamla gymmet. Nu är det dags att kicka liv i gammkroppen på allvar. Det här kommer att bli bra. Fattar bara inte varför det har tagit mig så lång tid att hitta tillbaka...

Är ledig i hela tre dagar nu. Känns nästan som semester.



Funderar på att dra till tallarnas rike över dagen bara. Det vill säga till Norrland. Det vill säga till Gävle. Fast Gävle är ju knappt Norrland egentligen. Det ligger ju bara en timme härifrån.

Har hur som helst aldrig varit där. Dags att vidga mina vyer.