Alltså fy fan vad jag är otränad. Måste nästan skratta åt misären för jag har aldrig varit såhär långt nere i skiten tror jag. Inte vad jag kommer ihåg i alla fall. Nu inser jag dessutom hur vältränad jag faktiskt har varit förut, men jag har tagit det som en självklarhet.

Hur som helst känns det så otroligt kul att vara tillbaka på gammgymmet. Först var det nästan lite jobbigt eftersom det påminde mig om en speciell tid för några år sedan då jag och en kompis tränade mycket tillsammans. Men...kickarna jag får av att gå på ett riktigt bra pass är oslagbara så jag ångrar inte bytet för fem öre.

Sen var jag ju självklart tvungen att träningsshoppa lite. Eftersom jag blivit fet blev det ett par nya träningsbyxor, och eftersom jag blivit korthårig blev det några fina hårband.