Gårdagens katastroftankar
När jag gick förbi konserthuset hörde jag en massa konstiga ljud och var helt säker på att en plåtplatta skulle ramla ner och klyva min kropp på mitten genom huvudet. Sedan upptäckte jag att det var flaggor som smattrade i vinden.
Minuten senare såg jag denna skylt och var helt säker på att en stor istapp skulle falla ner och genomborra mitt huvud. 
Som om inte det vore nog så mötte jag det som är min största skäck näst efter slamsugarbilen. En traktor. Liten i och för sig, men det läskiga var att den stod och brummade utan någon människa i den. Vem vet!? Den skulle lätt kunna få frispel och börja köra av sig själv rakt in i mig.
åh, musikens hus! mina gamla kvarter :)
Morr..den där läskiga blåa traktorn skrämmer mig titt som tätt också! Hur kan något så litet, låta så mycket undrar jag!
Bäst att hålla sig inomhus ju.
Du kanske ska byta ut dina skosnören till kardborre och skaffa dig en sån där snitsig vit tröja som man knyter ärmarna baktill, samt när du ändå är i gång, flytta in i de där mysiga vita tomma lägenheterna som brukar komma med. Då kommer du säkert att känna dig lite tryggare.
smam: fina kvarter det;)
Linnea: usch, bokjotta de små blå!
Beyonce: ja, nästan så.
Camilla: Bra idé. Mkt vettigt. Att jag inte kom på det förut. Får jag träffa Almas pappa mer också
oj, det är ju uppsala konsert och kongress! vad kul att du är från uppsala! själv är jag från.. utanför uppsala, heh. de flesta bloggar jag läser kommer fårn stockholm.. malmö.. etc.. haha ^^ kul blogg du har!
